Inte en häst så långt ögat kan nå

Det närmaste en häst jag kommit de senaste dagarna är bilden av Tara som jag har som bakgrundsbild på mobilen! Det känns som om vi befinner oss in en liten bubbla här på skolan och elevhemmet. Jag kan liksom inte riktigt fatta att livet fortsätter som vanligt hemma och på jobbet.

Det är verkligen intensiva dagar när man ska försöka proppa i oss så mycket information som möjligt under fem dagar. När man kommer "hem" på kvällen orkar man ingenting annat än att duscha, hoppa i pyjamasen och slötitta på tv. Men det är väldigt roligt och det känns bra att man fått träffa alla i klassen innan man sätter sig därhemma på kammaren och sätter igång med allt arbete. :)

Idag har vi bland annat fått en kurs i HLR (hjärt- och lungräddning). Superbra! Det är verkligen kunskaper som man behöver uppdatera med jämna mellanrum. Jag lärde mig det för många år sedan och det har ju förändrats lite sedan dess (till det bättre tycker jag) så det var ju jättebra att man fick chansen att lära sig.

På fredag efter lunch styr vi kosan hemåt igen och jag har en känsla av att det nog är säkrast att man tar tjuren vid hornen DIREKT när man kommer hem. För schemat är mycket pressat så det gäller nog att man inte halkar efter från början för då blir det nog nästan omöjligt att fixa detta.

Det är som sagt väldigt roligt och intressant, men nu längtar jag hem till familjen, Avve och min egen säng! :)

P & K/ Ponnymorsan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0