ponnymorsaninorr

De senaste dagarna har det hänt saker som har fått mig att tänka mycket på hur olika vi människor är funtade. Och hur mycket det förmodligen hänger på vad vi har med oss från när vi var små.

Jag och min syster fick alltid lära oss att man ska vara schysst mot andra. Kan man hjälpa en kompis, granne eller medmänniska så gör man det. Inte för att man själv har något att vinna på det, utan för att man kan. För att man bryr sig om andra. Man behandlar helt enkelt andra som man vill att dom ska behandla en själv.

Mina egna barn har fått samma livsfilosofi itutad i sig från det att dom var små både från mig och deras pappa. Vi försöker alltid leva så. Vi ställer mer än gärna upp för andra. Det är inte bara en gång som vi till och med lagt egna grejer åt sidan för att ställa upp. Nej, vi är absolut inga helgon. Det är inte det jag vill säga. Det finns säkert många som blivit sura på oss ibland. Men vi FÖRSÖKER alltid hjälpa till och vara schyssta om vi kan.

På något sätt så tror jag att alla andra också har ungefär samma uppfostran. Jag tar liksom för givet att jag kan förvänta mig att andra ska vara likadana tillbaks. Trots mina dryga 40 år så har jag fortfarande inte riktigt fattat att det inte är så. Och varje gång jag tvingas inse fakta så blir jag lika förvånad, besviken och arg. Det går åt massor av energi helt i onödan.

Nu har jag dock bestämt mig för att en gång för alla inse att det finns människor som bara gör saker för egen vinning. Som bara hjälper andra om dom har något för det. Som inte har förstått att man har mer att vinna än att förlora på att vara generös mot andra. Det är deras problem och jag tänker inte ödsla mer energi på dessa personer!

P & K/ Ponnymorsan