ponnymorsaninorr

Igår eftermiddag packade vi in ponnyn i transporten och åkte iväg till kliniken för att besikta. Vi har under ett par veckors tid varit i kontakt med en spekulant från södra Sverige som blivit väldigt förtjust i Avve och som tänkte åka upp och träffa oss och provrida om besiktningen gick bra.

Eftersom ingenting någonsin kan få vara lätt när man har häst så gick det naturligtvis åt skogen. Eller nej, det var väl att ta i. Men han var inte helt fräsch vid böjprovet, så besiktningen blev istället en hältutredning. :(

Varken vi eller tränare har märkt av något i ridningen. Avve har ju snarast rört sig bättre än tidigare. Speciellt i traven där han verkligen utvecklats massor sista tiden. En teori är att han fått lite känningar i lederna som en följd av att träningen ändrats och att han fått ett annat rörelseschema än vad han tidigare haft. Man får väl försöka se det positivt: Det var bättre att vi upptäckte det nu när det måste provoceras fram med böjprov än att han skulle hinna bli halt av det. Och det syntes tack och lov ingenting på röntgen så det känns ju jätteskönt.

Nu är lille plutten i alla fall sprutad och ska stå på Metacam i 7 dagar. Han ska skrittas i tre veckor och sedan blir det återbesök på kliniken. Vår spekulant (som verkar hur bra som helst) vill som tur var inte riktigt släppa honom trots detta så vi kommer att hålla kontakten. Jag hoppas och tror att behandlingen kommer att göra susen och att det blir hon som köper honom. Han skulle få ett jättebra liv hos henne. 

Det här var ju givetvis inte vad vi förväntat oss men jag är inte alltför deppad ändå. Man måste sätta saker och ting i ett större perspektiv. I början av april kommer vår familj att genomgå en betydligt större prövning då älskade maken ska opereras och byta två hjärtklaffar. Det är absolut nödvändigt och det kommer med tiden att ge honom orken tillbaka efter att i ett par år successivt blivit allt tröttare. Men dagarna och veckorna efter operationen kommer att bli tuffa och i jämförelse med vad han kommer att gå igenom så känns en liten hälta hos hästen som ett ganska litet problem...

P & K/ Ponnymorsan

Årets årsmöte var ovanligt välbesökt. Faktiskt så pass att vi i Västerbotten enligt förbundets representant slog rekord bland alla landets distrikt! Hur kul var inte det?? Go Västerbotten! :) Till andra distrikt som har svårt att få folk att komma till årsmötena kan jag ge ett tips: Morötter (eller mutor, beroende på hur man vill se det) funkar alltid! Vårt distrikt lockade i år med att Lotta ut ett tävlingshinder bland de klubbar som kom med full representation. 

Avve och Linnea har tränat för Carre i helgen. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att se något pass, men både ryttare och coach var väldigt nöjda. Det är faktiskt synd att det inte är några dressyrtävlingar på gång snart. 

Imorgon är jag ledig så då blir det äntligen lite stallhäng. Ser fram emot lite quality time med prinsen!

P& K Ponnymorsan 

Just nu kan vi hästfantaster riktigt frossa i bra tv-underhållning. Med program som Ponnyakuten, Ryttareliten och webbserien Stallet så behöver man inte ha tråkigt! :) Och jag tror inte att jag är den enda som passar på och njuter. Vi hästmänniskor är inte direkt bortskämda med att se intressanta program om vår favoritsport. 

Jag tycker att Ponnyakuten, trots att det egentligen vänder sig till barn och ungdomar i första hand, är både underhållande och informativt. Dom tar upp många frågor och ämnen som är jätteviktiga. Till exempel hur farligt det faktiskt bli om man köper en ponny som är en för stor utmaning för ett barn. Jag tror också att det är väldigt bra både för deltagarna och för tittarna att ha med riktiga stjärnor som gästtränare. Det ger lite extra tyngd åt det som sägs.

Det är förresten roligt att se Daniel Zetterman på ett lite annat sätt i Ponnyakuten än i Ryttareliten. I Ryttareliten ger han ett väldigt sammanbitet intryck tycker jag. När han tränar och umgås med ungdomarna i Ponnyakuten är han visserligen en seriös tränare, men verkar betydligt mer avslappnad. 

Hittills tycker jag att Ryttareliten är väldigt intressant. Det hade dock gärna fått visas lite mer av vardagen med träningsupplägg och hur man fördelar arbetet. Det har ju mest varit stora flashiga tävlingar hittills. Visst är tävlingarna en stor del av deras vardag också, men jag hoppas att vi kommer att få se lite mer av "hemma-vardagen" också. Många förstår nog inte hur otroligt många timmar per vecka som dessa toppryttare jobbar för att få allt att fungera och gå runt. Det ser mest ut som om dom går omkring i stallet och tittar till sina fina hästar och bara sitter upp när det är dags för tävling medan hästskötarna gör allt jobb.

Stallet, som visas på svt.se har jag inte sett något av ännu. Jag tänkte att jag kanske skulle ta mig en slappardag nån gång och se flera avsnitt på raken. Har ni sett det? Är det bra? Nu vet jag ju i och för sig hur det brukar bli med mina tänkta slappardagar då jag planerat att se någon film eller läsa en bok. Dom dagarna brukar liksom aldrig riktigt infinna sig av någon anledning...

P & K/ Ponnymorsan

Årets första hemmatävling avklarad och det med bravur! Dels har själva arrangemanget fungerat bra i det stora hela. Och dels har våra duktiga ponnyekipage gjort så himla bra ifrån sig! Många har gjort sin tävlingsdebut i helgen och och alla (och då menar jag ALLA) har gjort superfina rundor! Man blir så stolt när man ser dom!

Jag kan helt ärligt säga att jag har inte sett en SRK-ryttare rida slarvigt, i obalans eller vara för pigg på att använda spö och sporrar. Vi har haft många nollor, några placeringar och till sist slog duktiga Maja och Kopia till och vann en klass! Jodå, god ridning kan visst vara lika med effektiv ridning. :)

Det har verkligen myllrat av både folk och ponnyer under helgen. Vi har faktiskt haft fler starter i helgen än i höstas när vi hade utomhustävling och DM och på lördag var det smockfullt på läktaren. Största lokaltidningen har dessutom gjort både inför-reportage och dom var även på plats under lördagen för att fota och rapportera om själva tävlingen. 

Avve har gått i sin hage och undrat vad det är för ståhej kring stallet. "Man skulle nästan kunna tro att det är tävling men jag är ju inte med så det måste vara nåt annat". Nej, han fick faktiskt stå över i helgen av olika anledningar. Men nästa helg kommer Carre upp igen för träningar och då lär det bli att nöta lite dressyr istället. 

Imorgon är det äntligen dags för andra avsnittet av Ryttareliten. Längtar redan! Såg ni första avsnittet? Jag tycker att det var väldigt intressant och jag hoppas att det även sitter några icke-häst-människor och ser och får upp ögonen för vilken fantastisk men krävande sport det är. Tisdagar har nu blivit mina favoritkvällar. Man får både se Ryttareliten och Glada Hudik-gänget. Sen kan man somna med ett leende på läpparna!

P & K/ Ponnymorsan

P & K Ponnymorsan

Oj vad det blåser ute! Rena stormen! Det är då för väl att våra hopptävlingar i helgen är inomhus. Annars hade förmodligen hela banan blåst bort. För övrigt så börjar nog klubben vara redo att ta emot alla duktiga tävlingsekipage. Under veckan har ett gäng ideella krafter storstädat anläggningen och igår kväll efter jobbet åkte jag dit och gjorde en liten insats. Ni som har tänkt komma och tävla i helgen: Jag tror aldrig att ni varit på en så ren och välstädad tävlingsplats! :)

Ikväll bygger bangruppen banan inför lördag så det lär bli en lång dag för Linnéa som först ska hinna med skolan och att ta hand om och rida sin egen häst. Tur att hon blivit lite bättre i förkylningen och att hon är av segt virke. Och det lär ju inte bli mycket vila under helgen heller, men det är det värt för det ska bli så kul att se alla duktiga ponnyryttare. Och framför allt alla våra egna varav många gör sin första lokala tävling. Med tanke på våra lite grönare ryttare så känns det jättebra att vi har en hemmatävling så tidigt på säsongen och med flera låga klasser så dom får möjlighet till en riktigt bra debut. Jag tror att det är viktigt att bygga för framtiden och att få så många stabila och fina rundor som möjligt i början. Att rida många låga klasser med relativt enkla och schyssta banor ger självförtroende för både ponny och ryttare.

Igår när jag hade städat klart (eller snarare när jag kände att orken tog slut) skulle jag hämta Linnéa som väntade in mig hos en kompis. Då visade det sig dock att hon inte riktigt var redo att åka hem ännu eftersom dom precis skulle fika lite go´fika. ;) Så då passade jag på att sätta mig på läktaren och kolla när mina tidigare ridkompisar i Torsdagstanterna red ett markarbetespass. Det var så roligt att träffa dom en stund och dom var verkligen duktiga allihop! :) Snacka om att man blev sugen på att börja om i den gruppen igen! En gång Torsdagstant, alltid Torsdagstant!

P & K/ Ponnymorsan

Idag var det äntligen dags. En härlig vårpedikyr är ju alltid skönt att unna sig! Man känner som ny efteråt! Ja alltså nu pratar jag inte om mig själv utan om Avve. :) Hovis kom som alltid punktligt. Undrar om inte vår hovslagare är lite unik i det fallet. Man hör ofta att folk är irriterade på sina hovslagare eftersom dom sällan eller aldrig håller tiden man kommit överens om. Vår hovis kommer hellre lite tidigt än sent. Dessutom är han både duktig och lugn som en filbunke. Både Avve och hans tillhörande människor är nöjda med andra ord. ;)

Eftersom vintern verkar ha lämnat oss så fick snösulorna ryka den här gången. Skulle det bli mer vinterväder igen så tror jag knappast att det blir några snömängder som ligger kvar. Och hur som helst har vi ju tillgång till manegen så det är då inga problem. Jag vill helst inte ha kvar snösulorna längre än nödvändigt då det bara är dumt att riskera att det kommer in lera och grus under sulorna och ställer till med elände. 

När jag ändå var i stallet passade jag på att göra klart alla sysslorna så att Linnéa kan leka bortskämd och bara rida i afton när hon slutar skolan. Kan vara skönt för henne då hon fortfarande är ganska förkyld. Jag mockade även grannen Kopias box samt började på Projekt Mocka Hagen. På så sätt slog jag två flugor i en smäll och passade på att göra bort dagens fitness-pass på samma gång! ;)

När jag kom hem bjöd maken på en välbehövlig kopp kaffe och ostmacka. Jag tror aldrig att kaffe och macka smakar så gott som efter lite kroppsarbete eller ute i det fria. Och tänk, snart kommer vi att kunna sitta ute på trappen och njuta av vårt kaffe eller packa lite godsaker och äta middag nere vid älven! Underbart!

P & K/ Ponnymorsan

De senaste dagarnas plusgrader, blåst och regnet i fredags har nära på sopat bort alla spår av vinter här uppe. Det är helt sjukt egentligen. Jag menar, man har ju varit med om valborgsmässoaftnar med betydligt mer snö än så här. Visst kan det komma bakslag, men jag tror inte att vi får någon mer egentlig vinter nu.

Linnéa har varit ordentligt hängig sedan igår, så efter att jag jobbat klart igår så åkte jag till stallet och tog hand om den långbente vackre. ♥ Synd om Linnéa som inte mådde så bra, men desto bättre för mig som fick mysa i stallet och rida ett trevligt pass med en glad och positiv ponny. ;)

Jag red ett lite kortare kravlöst pass med största fokus på lösgjordhet. Det finns väl inte så mycket att orda om det. Avve var trevlig och faktiskt ovanligt mysig när jag gjorde i ordning honom. Han brukar annars ofta vara lite otålig innan man ridit och då är det inte direkt läge att mysa med honom eftersom han mest bara tycker att det är att dra ut på tiden när han vill ut och jobba! :)

Men jag måste säga att jag blev väldigt irriterad över hur det såg ut i ryktspiltorna igår afton. Det låg kvar skit i två av tre ryktspiltor samt i duschspiltan. Suck! Jag förstår ärligt talat inte hur man resonerar när man lämnar så efter sig. Tycker man att "någon annan" gott kan ta bort efter min häst? Eller glömmer man helt enkelt bort det? Jag är ofta lite disträ när jag har mycket att tänka på. Därför tar jag alltid bort skiten direkt. Man kan inte tänka att "jag tar det när jag kommer in från ridturen igen". Då har redan någon annan behövt använda den ryktspiltan och antingen fått kliva omkring i skiten eller ta bort den innan man kan börja pyssla med sin häst. Inte så schysst tycker jag.

Det konstiga är att när man pratar om det i stallet eller på möten så är alla rörande överens om att det är fruktansvärt störande när folk inte tar bort skiten efter sig. Undrar vem det då kan vara som är skyldig? Det kanske är ett litet spöke som skitar ner när ingen ser? Hmmm...

I afton är det dags för årets konstituerande styrelsemöte. Jag har blivit tillfrågad om jag kan tänka mig att ta på mig jobbet som sekreterare. Och varför inte? Jag har ju alltid haft lätt för att uttrycka mig i skrift så det ska man väl kunna lära sig tänker jag. Och eftersom jag inte direkt är någon karriärskvinna yrkesmässigt så får jag väl göra "karriär" inom föreningen istället. Jag började ju i tävlingssektionen, blev så småningom ponnygrenledare och valdes sedan in som ledamot i styrelsen. Så det är väl kanske dags för nästa steg. ;)

P & K/ Ponnymorsan

Linnea och Avve var såklart med. Det fick bli en mjukstart med 80 och 90 cm. Avve tyckte att det var sååå kul att få hoppa! Det blev lite slams på framtoningen. Och inne på banan var lite övertaggad så det blev lite konstiga språng på en del hinder. Men Linnea lotsade rutinerat runt honom så det blev två nollor. Superkul! 😃

P & K Ponnymorsan

Jag fastnade framför Toddlers and Tiaras på tv. För er som sluppit eländet kan jag berätta att det är en amerikansk dokumentärserie om barn (företrädesvis små flickor) som används som utställningsobjekt av sina uppmärksamhetstörstande understimulerade mammor. Dvs det handlar om beauty pageants för barn.

Det finns såklart mycket man kan säga om detta. Inte så mycket positivt dock. Men det som slog mig var: Vad lär sig dessa små flickor egentligen av detta? Jo, att det som är viktigt och det som räknas för en tjej är yta och att vara söt. Man försöker hela tiden tuta i tittarna att det är personligheten hos barnet som är det viktiga. Men det är det naturligtvis inte eftersom det enda domarna hinner se av personligheten är ett påklistrat leende och en massa tillgjorda manér.

Om åtminstone barnen fick se ut som barn så hade jag kanske känt mig lite mindre kräksjuk men det är tydligen bättre i domarnas (och därmed mammornas) ögon att se ut som en minivuxen när man är 7 år. Hårt sminkad och tansprayad med stor lockig frisyr, plutande läppar och vickande rumpa.

Nej vet ni vad. Jag är helt övertygad om att det blir betydligt bättre människor av våra hästtjejer. Självständiga, starka, sunda personer som kan ta sig fram här i livet och som inte är rädda för lite skit under naglarna! Ska vi slå vad om vilka som kommer att må bättre som vuxna?

 

Naturligt?

 

Jag vet att jag är lite dålig på att uppdatera bloggen, men med jobb, plugg, familj och styrelsearbete finns det inte alla dagar tid över. Tyvärr måste jag säga eftersom jag älskar att skriva och tycker att det är ganska roligt att gå tillbaka och läsa och minnas också.

Men att det är lite tyst och stilla här betyder inte att det inte händer saker i verkligheten. Just nu händer det faktiskt en hel del kan jag tala om. Ingenting som jag har tänkt dela med mig av riktigt ännu dock. 

Idag skickade jag iväg ett maskprov för att kolla så att inte prinsen har mask. Jag tycker att det går lite trögt med viktuppgången nämligen trots att vi ökat på i foderstaten. Vi kommer även att köpa till lite extra hö en period så jag hoppas att han ska biffa till sig lite. 

Imorgon åker Linnéa och ett gäng kompisar till den stora staden i söder (Umeå alltså) för lite shopping, så då får Avve vila. På torsdag är det dags för årets första Pay & Jump och då är tanken att mitt favoritekipage ska starta 80 och 90. Bara för skojs skull eftersom han varit så duktig med dressyrandet. Då måste han ju få göra något roligt som belöning, eller hur?! ;)

För övrigt så ägnar jag mig en del åt att planera för vårt dressyrlag. Vi har tänkt anmäla ett lag i div. 3 och eftersom vi inte hade något lag ifjol så känns det ju extra roligt. :) Jag hoppas att vi även ska kunna köra lite lagträningar under våren så att tjejerna och ponnyerna känner sig riktigt taggade när det drar igång i maj! Dessutom närmar sig årets första hemmatävling i hoppning och vi har väl aldrig haft så många hemmaekipage som vi har den här gången. Superkul! :D

 

P & K/ Ponnymorsan

Idag har vi varit i stallet både jag och Linnea och pysslat. Hon red ett dressyrpass i manegen och Avve såg jättetrevlig ut. Det slog mig hur mycket bättre form han fått på sista tiden. 

Det är så roligt att se hur han hela tiden utvecklas. Jag tror att det finns mycket att plocka fram i den där herrn. 

Nu får barnen äntligen sportlov och hoppas faktiskt på inte allt för milt väder. Det skulle vara kul för Lillebror om det går åka skidor åtminstone denna vecka.

P & K/ Ponnymorsan