Tankar i sommarvärmen
Det har faktiskt hänt en del trots att jag inte bloggat på några dagar. Men tiden och lusten att skriva har inte riktigt infunnit sig i det vackra vädret. Avve har fått sig en kompis på betet vid Lolitavägen. Det är den fina skimmeln Korint som kommit hem i förtid från sitt ordinarie bete p. g. a en skada. Dom går nu i varsin hage bredvid varandra och mumsar gräs på dagarna och dom är sååå nöjda båda två. :) Bäst hade ju förstås varit om dom hade kunnat gå tillsammans, men det är onödigt med tanke på Korints skada.
Linnéa har tränat ett riktigt superpass för Jennie i veckan. Dom tränade lite bana och Avve kom verkligen igång och gick kanonfint! Sista rundan var nog en av dom absolut bästa rundor dom någonsin gjort tillsammans! Det fanns verkligen inte mycket att förbättra.
Igår var det då dags för Pay & Jump i Ersmark. Avve var i samma fina form på framhoppningen som han varit på träningen. När dom så kom in på banan så händer det igen. Trots jättebra ridning av Linnéa så tog viljan att hoppa helt slut. Dom hade flera stopp och efter hinder nummer 6 utgick dom och Linnéa strök sig från 1 m. Det fanns helt enkelt ingen anledning att försöka pressa honom genom en bana igen när han helt uppenbarligen inte vill.
Det känns såklart jättetrist och Linnéa är givetvis väldigt besviken. Det finns liksom ingenting man kan peka på som är problemet. Han har inte ont. Han hoppar kanon (och med GLÄDJE) på träning. Jag är helt övertygad om att det inte handlar om Linnéas ridning eller nerver. Hon är så¨pass rutinerad så hon blir inte nervös för en Pay & Jump.
Det är många tankar som snurrar i våra huvuden just nu och vi får se vad vi kommer fram till. Tills vidare så blir det att fokusera på dressyr och att vara ute och njuta av sommaren.
P & K/ Ponnymorsan
Gud så trist!! Vår b-ponny, Kakan, var ju precis så där. Hemma, på träning kunde han hoppa banor på 110cm (trots att han själv bara är 123cm) men på tävling ... phä knappt en LB gick bra. Nä han hade inte nerverna till hopptävling. Kom det till dressyr däremot så gick han som tåget och bara älskade att visa upp sig. Konstigt det är ... men varje ponny har verkligen sin egen personlighet. Ni kanske ska fundera på en ny?
Hoppas ni löser det i alla fall!! KRAM
Tänk om våra fina fyrbenta djur kunde tala med oss, vad mycket enklare många saker skulle vara då! Njut ni av resten av sommaren, det är inte helt fel det heller :-)
Tack för all info om Dixie... En sista fråga, vilken ridskola stod hon på när ni fick er info? (Hon bet syrran i benet igår när hon sadlade, inge kul). Men i det stora hela tror jag att "lilltjejen" kommer att passa oss bra :-)
