Var är den??

Ikväll har jag haft ett litet snabbt möte med klubbens ponnyryttare. Det är ju snart dags att anmäla till lagserierna i distriktet så det var läge att checka av vilka som är sugna på att tävla lag i hoppning och dressyr.

Vi har ett väldigt härligt ponnygäng med lite blandade åldrar. Det är både dressyrmuppar och hoppnördar och blandat privatryttare och lektionsryttare. :) Jag tycker att det är viktigt att försöka ha en vi-känsla. Både inom klubben och inom ponnygänget.

Det är inte så jättemånga som tävlar ponny i vår klubb (om man jämför med många andra klubbar runtomkring), men jag hoppas att vi ska få ihop lag i både hoppning och dressyr. Ifjol fick inte ihop något lag i hoppning men vi hade två lag i dressyr div. 2. Och vilka duktiga lag sen! Dom slutade efter sista omgången som totalt 2:a och 3:a! Mycket bra gjort!

P & K/ Ponnymorsan

 Fr. v: Emma/Jeltsin, Linnéa/Avve, Amelia/Benno, Josefin/Kief, Ida, Tove/Baronessa, Amanda/Putte

Citat från tidningenridsport.se:

Orättvisa bidrag i Gnesta

Sverige I Gnesta kommun går merparten av de kommunala fritidsbidragen till idrotter som domineras av pojkar. Detta kan komma att ändras när kommunens nya jämställdhetsprojekt inleds.

Sedan 2010 jobbar Gnesta kommun med ett projekt som heter Hållbar jämställdhet. Nu har turen kommit till en översyn av föreningsstöden som kommunen delar ut.
- Mer föreningsstöd går till idrottssföreningar med störst andel pojkar. Och kommunens ungdomsgård besöks av bara 20 procent flickor, säger jämställdhetsstrategen Karina Solax Stridh till Södermanlands Nyheter.

Gnesta kommun lägger ungefär en miljon kronor på projektet.
- Allt vi sett hittills tyder på att vi ger olika service till män och kvinnor, säger Karina Solax Stridh.

Under våren ska politikerna i flera olika nämnder utbildas i Gnesta kommuns nya jämställdhetsmodell.


(Citat från tidningenridsport.se)


Det här kan ju verka jättebra och jag antar att Gnesta kommun kommer att slå sig för bröstet och säga: "Titta vad vi är bra på jämställdhet! Vi satsar en massa pengar på ett projekt för att få en mer jämställd fritid i kommunen!"

Tyvärr kommer det några år för sent. Gnesta hade en helt fantastisk liten ridskola. En väl fungerande ridskola med mycket välutbildad och meriterad personal. Med en genomtänkt pedagogik där man såg varje elev för den man är. En ridskola som (precis som många andra ridskolor) fungerade som en fritidsgård för traktens barn och ungdomar som tillbringade en vettig fritid på anläggningen.

När tiderna blev lite hårdare och man behövde lite stöd från kommunen för att kunna göra dom satsningar som behövdes för en fortsatt fantastisk verksamhet så var inte Gnesta kommun särskilt intresserade av jämställdhet. Trots upprepade uppvaktningar så valde de ansvariga i kommunen att kallt stå med armarna i kors och se på när man tvingades avveckla verksamheten.

Det är jättebra att man nu vill bättra sig. Men tyvärr är det för sent. Gnesta Ridskola som den då var kommer inte tillbaka. Man hade chansen att verkligen ha anledning att slå sig för bröstet och säga: "Titta vad bra vi är på jämställdhet! Se bara vilken fin verksamhet vi satsar på för tjejer!" Tyvärr valde man bort den chansen...

P & K/ Ponnymorsan

 Gnesta Ridskola i Sörmland - ett minne blott

Tog en titt i almanackan imorse. Jag insåg snabbt att nu börjar det! Den intensiva våren när man är uppbokad i stort sett hela tiden. Så här ser planeringen ut just nu:

Imorgon 27/3: Gustav har avslutning på innebandyn. Möte med ponnyryttarna.
Helgen 31/3-1/4: Hemmatävlingar. Säsongspremiär för Linnéa o Avve.
6-9/4: Påsk.
14/4: Tävlingar Vännäs.
21-22/4: Hoppkurs med Erik Berggren.
6/5: Dressyrtävling Kågedalen. Ev. blir det tävling för båda ponnyerna.
12-13/5: Meeting i Vännäs.
17/5: Linnéa åker på klassresa vilket innebär en del mer stalljobb för mig.
27/5: Hopptävling i Kågedalen.
2-3/6: Meeting i Södra Umeå RF.
7-9/6: Gustav åker på klassresa.

Puh! Dessutom ska man ju hinna jobba, städa, tvätta, skjutsa på vanliga träningar och sova nån stund ibland! Det blir kul men intensivt. Och just nu måste jag säga att det känns lite skönt att Gustav bestämt sig för att sluta med fotbollen. Även om jag vet att jag kommer att sakna matcherna i sommar. :) Sen blir det lite lugnare, även om det såklart blir några tävlingar under sommaren också!

P & K/ Ponnymorsan

Så var ännu en vecka till ända. Veckorna går verkligen superfort nu. Trist bara att det skulle komma snö nu, men den försvinner nog snart!

Idag hade jag och Linnéa tänkt ha lite tågterapi med Avve efter hans chockartade upplevelse i torsdags. Vi tog på oss hjälmarna, klädde på ponnyn benskydd, träns och lina med kedja och beväpnade oss med en hink mutor. Sedan traskade i iväg i slasket till järnvägen och väntade. Vi trodde att vi hade lite koll på när det skulle passera ett tåg. Vi väntade och väntade och väntade. Inget tåg.

När Linnéa halvt hade förfrusit tårna gav vi upp och gick tillbaka till stallet. Avve måste verkligen ha undrat vad det var för en ny övning vi hittat på! :D Senare fick vi höra att tåget kom först ett par timmar senare! Nåja, vi får ta nya tag imorgon.

I afton har jag bevittnat sonens sista innebandymatch för säsongen. Mycket trevligt! En otroligt jämn och spännande match som slutade med seger! En rolig avslutning på en säsong som av och till varit ganska tuff för killarna. Men det är ett härligt gäng med bra laganda som alltid peppar varandra!

Vi avslutade dagen med att fira innebandysegern med kladdkaka (som den snälla storasystern bakat) och en riktigt bra film: Niceville! Den rekommenderar jag verkligen!

Nu ska jag snart inta sängläge och ladda batterierna för en ny vecka. Kan behövas. Nästa helg är det ju säsongspremiär för Linnéa och Avve! Hemmatävling = massor med skoj och massor med jobb! :)

P & K/ Ponnymorsan

Kladdkaka - finns det något godare en söndagkväll??

En helt ny produkt säger Hööks om deras stalloverall. Men vi som läste Broknäsflickorna på 80-talet vet ju att overall var trendigt stallet redan då. Katta och gänget hade ju jämt overall när dom jobbade i stallet! :)



"Ny" stalloverall enligt Hööks



Broknäsflickorna hade overall redan på 80-talet,
dock inte på denna bild.

Igår var jag och Avve ute på tokigheter. Var ute och red i det underbara vädret eftersom Linnéa var sjuk. Vi for en sväng efter den enda väg som går att rida på just nu. Det är en traktorväg som går till järnvägen och sedan finns en rakbana som går längs efter järnvägen där dom brukar träna med travhästarna.

Avve brukar av någon anledning tjura på några ställen efter rakbanan. Han backar, vänder, småstegrar och är allmänt jobbig. Nu hade jag taggat innan vi for ut. Idag var dagen när jag skulle få honom att fatta att det INTE är han som bestämmer var vi ska!

Vi hade ett par hårda diskussioner men till slut gav han sig och då blev han så himla fin! :) Han lyssnade och var helt fokuserad. Han provade nån gång att vända när vi passerade järnvägsövergången. Han trodde väl att han skulle få gå hem till hagen igen. Men då behövde jag bara harkla till lite strängt så förstod han. ;)

Just när jag saktat av till skritt och tänkte att: nu har han varit superduktig, nu vänder vi hem! Då hände det. Tåget kom. Avve brukar inte vara jätterädd för tåget, men lite småfjantig. Så jag hoppade av, och av någon anledning fick han PANIK! Jag försökte lugna ner honom och hålla kvar i tyglarna, men till slut insåg jag att om inte jag släpper nu kommer han att släpa iväg med mig! Så jag blev tvungen att släppa.

Avve skenade ut i djupsnön och gick omkull. Han fick sig upp och fortsatte ut på ett skoterspår. Eftersom skoterspåret höll att springa på så fortsatte han i panik en bit. Som tur var stannade han efter en stund då tyglarna fastnat runt ena framkotan.

Försiktigt gick jag fram och tog honom. Vi stod länge och jag bara pratade med honom och klappade. Fy sjutton! Jag undrar vem av oss som hade högst puls!

Han är ändå ganska klok innerst inne (innanför dom där besvärliga fullblodsnerverna) så han lugnade sig ganska snabbt. Red lite efter rakbakan efteråt och han verkade inte ha ont någonstans. Linnéa får kolla honom idag så att det inte visar sig något i efterhand.

Nu kommer vi att ägna helgen åt att ha tågterapi med Avve! ;)

P & K/ Ponnymorsan


                                     
                                
                                      Fina Avve! Hoppas du inte har ont någonstans!

Äntligen! Dags att korka upp champangen! Världspremiär för min nya snygga header och bloggdesign! :) Vad tycks? Stort tack till bästa Tove Söderström som tog sig tid att fixa det!


                                                   

Jag hittade ett citat från en intervju med Peder Fredricsson angående sits och inverkan. Frågan var vad han anser att man bör träna under varje ridpass:

"Du bör fokusera på din egen sits. Tänk över hur du rider, sitter och ger dina hjälper. Att ha en bra sits är väldigt betydande för kontrollen. Sitsen och kroppskontrollen är våra bästa redskap, därför bör vi vårda dem varje dag. Jobbar man inte med sitsen dagligen blir det väldigt lätt att man får olater, vilket drabbar ridningen så småningom."

Tycker att det var väldigt bra sagt. Och särskilt intressant nu när diskussionen om stilbedömning i hoppning är aktuell. Jag är för stilbedömning. Speciellt för unga ryttare. Tveksamt om det ska avgöra resultatet vid mästerskap, men innan man har kommit så långt som till SM så tror jag att det vore jättenyttigt om t. ex ponnyryttarna har ridit många klasser där god inverkan på hästen premieras.

För det är ju det stilbedömningen ska handla om - INVERKAN. Inte hur "fint" man rider. Inte hur fint knoppad hästen är eller hur snyggt man har matchat utrustningen. Det är inte det estetiska som är viktigt här utan hur man på bästa sätt hjälper sin häst att hoppa så bra som möjligt. Att ha något för att man rider med en god inverkan på hästen där man stör hästen så lite som möjligt över hindren, det ger i förlängningen riktigt bra ryttare.

Se bara på ryttare som Rolf-Göran Bengtsson eller Marcus Ehning. Dom rider väldigt mjukt och "fint" och ingen kan väl säga att det inte är effektivt? Och det beror inte på vilka hästar dom sitter på. Du kan sätta RGB på vilken häst som helst och han kommer inte att sitta med halvlånga tyglar och flaxande skänklar.

Tänk om vi om några år har ett gäng ryttare som rider som dom, vilket landslag vi kommer att ha! :)

P & K/ Ponnymorsan


                                                 

                                                  Marcus Ehning kan det här med inverkan!

Igår kväll var jag och Linnéa på bio och såg Spielbergfilmen War Horse. Vi har laddat mentalt i flera veckor eftersom vi hade hört att den skulle vara fruktansvärt sorglig och känslosam. Nu kände vi i alla fall att vi var redo. Så vi tog mod till oss och bokade biljetter, packade ner näsdukar i handväskan och åkte in till stan.

Vi blev inte besvikna! Shit vad bra den var! Otroligt gripande och spännande. Filmen utspelar sig under första världskriget och man kan inte låta bli att tänka på att så här fruktansvärt hemskt var det förmodligen. Den är även tekniskt välgjord och det känns inte alls som om man suttit 2,5 timmar när filmen var slut.

Jag rekommenderar verkligen den här filmen! MEN GLÖM INTE NÄSDUKARNA!! ;)

P & K/ Ponnymorsan


                             

Håll ögonen öppna! Inom en snar framtid händer det grejer här på bloggen! :) Gissa vad?

P & K/ Ponnymorsan

Igår hade jag oturen att få tillbringa en väldigt solig och fin dag på akuten. Det kändes ju lite surt, men det var ändå värt det eftersom min stackars astmatiska mamma mådde bättre när vi åkte därifrån! :)

Har ni tänkt på hur fascinerande det kan vara att sitta och betrakta människor på ett sånt ställe? Det är klart, att kommer man dit och läget är riktigt allvarligt för en själv eller någon man tycker om så tänker man nog inte på alla andra som sitter där. Men nu var det ju inte något livshotande vi var där för, och då hinner man fantisera en hel del.

Det var en salig blandning av människor. Unga friska människor som råkat ut för idrottsskador. Gamla skröppliga gubbar med medföljande gamla nästan lika skröppliga gummor. Små barn som försökte få tiden att gå i det tråkiga väntrummet.

Såna gånger kan jag inte låta bli att fantisera om vad de är för personer. Vad har dom råkat ut för som gjort att dom måste uppsöka akuten denna vackra vårvinterdag? Vem är den där gamla gubben egentligen? Vad har han varit med om i sitt liv? Han kanske har gjort spännande resor, eller varit en hårt arbetande lantbrukare. Och den där unge killen som inte pratar så bra svenska, har han varit tvungen att fly hals över huvud från sitt hemland för att slippa bli fängslad och torterad för sina åsikter?

Nu blev det en ganska lång väntan innan vi fick träffa en läkare. Men hjälpen kom till slut och mamma fick lättare att andas. Och hur ofta sitter man så där i en grupp med människor man inte känner när man faktiskt har tid att betrakta andra? Oftast springer ju bara livet förbi i expressfart och man hinner inte ens notera vilka människor man passerar på vägen. Såna här gånger kan jag inte heller låta bli att tänka: Tack och lov att vi än så länge har en någorlunda fungerande sjukvård som finns till för alla!

Nu tänker jag i alla fall ta vara på solen idag. Linnéa har stalljour på ridhuset så jag har lovat att ta hand om Avve och rida honom. Det blir riktigt mysigt! :)

P & K/ Ponnymorsan


                                 

Jag är inte en sån som sitter och läser en massa bloggar. Det finns ju faktiskt inte riktigt tid till det. ;) Men jag har några favoriter som jag följer så ofta jag hinner. En av dom är Havrepappa som man hittar på http://tidningenridsport.se/ . Kan verkligen rekommendera den! Han skriver fantastiskt roligt och träffsäkert! Det är ofta lite annorlunda och tänkvärda inlägg eftersom han ser på saker och ting lite annorlunda än oss som föddes som hästmänniskor. :)


                                  

                                   Havrepappa

Har precis kommit hem från ett möte på ridhuset. Mitt på dagen idag trodde jag verkligen inte att jag skulle kunna vara med. Magen blev plötsligt lite wild and crazy vid halv tolv. Så pass att jag blev tvungen att åka hem från jobbet. Tänkte att, jaha nu var det dags! Skröt just för ett par dagar sedan att vi nästan aldrig har magsjuka i vår familj. Det var flera år sedan sist.Nu var det i alla fall falsk alarm. Det är bara den gamla vanliga magkatarren som spökar.

Nåväl, mötet var i alla fall trevligt. Ett gäng glada engagerade föräldrar (läs mammor!) som vill passa på att göra ett handtag när man ändå alltid är på ridhuset. :)

Vi har i vår klubb inte något "arbetskrav" för föräldrar som man har i många andra idrottsföreningar. En stor del av arbetsbördan ligger på dom aktiva. T. ex måste alla som löser anläggningskort göra en arbetsinsats. Vilket ju visserligen handlar om ganska många personer, men det behövs ju alltid arbetsvilliga människor i en ideell förening! :)

Jag är ju sedan ett par år tillbaka grenledare för ponnyryttarna i klubben. Jag satt även en period i tävlingssektionen, men avgick i årsskiftet eftersom jag kände att det tog lite för mycket tid. Det kändes som om jag inte riktigt hann med det jag ville hjälpa sonen med.

Men nu är det ju så kul att vara med och fixa och ordna grejer, speciellt som nu tillsammans med andra föräldrar! Det ökar ju gemenskapen och kan göra att vi blir en ännu bättre klubb! :)

Till att börja med kommer vi att hjälpa till med vissa uppgifter på våra ponnytävlingar i månadsskiftet. Och vad "Mamma-maffian" hittar på framöver, det får framtiden utvisa. Men jag tror att det kommer att bli mycket kul! :)

P & K/ Ponnymorsan

Ja det blev en spännande dag igår! Men jag hade verkligen inte behövt oroa mig. ;) Linnéa, Avve och maken klarade ju av tävlingsdagen galant utan mig! Så pass bra faktiskt att det blev dubbel-nolla i 90 cm fast utan placering, och felfri grund och ett nedslag i 1 m vilket gav en seger! :) Gissa om jag hade en lycklig dotter och en stolt make hemma när jag kom hem från jobbet!

Spänningen var dock inte slut med det. AIK spelade ju första slutspelsmatchen hemma mot Modo och vann även dom! Det bådar ju gott!

Dagen avslutades med ännu ett spänningsmoment: final i Melodifestivalen! Jag är lite av en mello-fantast och missar inte gärna en deltävling och DEFINITIVT inte finalen! Nu slutade det ju bra även där med seger för favoriten Loreen! Det var ju inte helt otippat, men man vet ju aldrig när svenska folket ska rösta. Det kan ju sluta hur som helst! ;)

Idag blir det lite vårvinter-mys vid älven tillsammans med grannarna. Förhoppningsvis är det bra före i backen så jag kan ta en tur med sonens bob, skrika och vara pinsam. ;)

P & K Ponnymorsan


                                  

Egentligen är jag ingen vintermänniska. Långt ifrån. Jag har egentligen aldrig fastnat för någon vintersport, jag är otroligt frusen och sliter ut minst ett par yllesockar varje vinter. Dessutom hatar jag mörkret! Men det finns en ljuspunkt som gör att man faktiskt trots allt står ut med att bo i Norrland; vårvintern! :)

Långa promenader i gnistrande snö, fågelkvitter, inga insekter, känslan av hur solen faktiskt börja värma upp ens frusna kinder!

I helgen har det varit riktigt härliga dagar och till råga på allt har både jag och maken varit lediga så vi har passat på att njuta. Det var helt perfekt att gå på skoterspåren så vi har gått riktiga långpromenader med hundarna. Man riktigt känner hur solen laddar en med energi. Jag tror att det finns en mening med det. Utan såna dagar skulle man gå under innan våren kommer på riktigt hit upp.

När det sen blir ännu lite varmare så blir det dags att ta fram murrikkan, gräva sig en bra sittplats i snön och ta en heldag ute med god mat, trevliga vänner och kanske en tur i älvsbacken med sonens bob!

P & K/ Ponnymorsan


                                 

                                  Maken och hundarna, drevern Märta o settern Chivas


                                   


                                  

Jag brukar aldrig (och då menar jag verkligen ALDRIG) ha tur i spel och lottningar. Men idag har turen vänt! På jobbet lottade vi idag ut 4 sittplatsbiljetter till morgondagens hemmamatch i hockeytemplet. Och tror man inte att jag vann! :) Jag tror att jag måste köpa en trisslott idag! Så nu blir det hockey för hela familjen imorgon. Det ska bli så roligt!

Vi är väl inga hockey-nördar i vår familj direkt, men jag och sonen är väl mest intresserade av oss fyra. Tycker att det är riktigt spännande att vara på plats och känna av stämningen. Hoppas verkligen att vi vinner, för jag är tyvärr en riktigt dålig förlorare. ;) När vi spelar spel här hemma så slutar det oftast med att jag eller sonen är på dåligt humör eftersom han tyvärr har ärvt mitt temperament.

Ikväll laddar vi upp med hemmagjord pizza och lite myspys. Tror att jag ska preparera rösten med lite te och honung så att jag kan heja ordentligt och vara riktigt pinsam! :D

P & K/ Ponnymorsan


                                 

                                  Våra hjältar!